Hemma nu

Idag på utväg så pratade vi om sinnen. ex, syn,känsel,hörsel osv.
och så fick man berätta något. Jag berättade när jag hörde när min mamma slutade andas, de är de absolut jobbigaste att berätta. Att min "pappa" var så våldsam att han nästan dödade min mamma.
Men detta hände ju så ofta, för ofta :( 
Så, de va de vi pratade om idag. Jag mår ju inte så bra för har ju ont i magen fortfarande, så jag var helt slut efter.
Blir en lugn kväll för mig och försöka äta något annat än, rån & mackor.
 min fina älskling sickan!

se sin mamma bli misshandlad

Att de sin egna mamma bli slagen av sin pappa är hemskt att se. De är jobbigare för "dom" som får se de, då önskade jag att han skulle slå mig ist.
Att ha våld i hemmet i tre år var jätte jobbigt.
.

Folk sa ofta till mig, - åh du har verkligen en perfekt familj va glad för de!
glad? de var jag verkligen inte.
Oftast handlade allt om pengar, min "pappa" hade den makten. Han bestämde allt själv, han kontrollerade min mamma JÄMT. Han ringde henne minst 50 ggr om dagen.
och han hota oss, me allt. Iphones, hästar, datorer,systemkamra,tv,tvspel osv. '

min bror ringde polisen

För ca 2 år sedan tror jag ungefär, har inte riktigt koll vilket år de va.
Då ringde min lillebror polisen för min "pappa" va väldigt våldsam.
Samma gamla visa..
Jag går och lägger mig och kollar på tv. Hör att pappa är arg och skriker mot min mamma.
Hon säger aldrig ifrån, så man hör bara "pappas" röst hela tiden.
Jag tänker, snälla kan han inte sluta.
Jag somnar lite sen hör jag min lillebror skrika. Och en duns från toaletten.
Vaknar till, får totalt panik och springer till toaletten. Där min mamma,"pappa" o bror är. Han håller ett polisgrepp,på henne. jag skrek SLUTA massa gånger, och han släppte henne.
Min mamma & bror fick låsa in sig på toaletten, medans jag stod och försökte lugna ner pappa. Han va helt galen, han va som ett monster.
Han drog ut alla telefoner så inte vi kunde ringa polisen. Men min bror sätte på telefonen och ringde polisen.
- min pappa är dum mot mamma, ngt sånt sa han. minns att mamma,jag och bror va helt livrädda.
Efter joel hade ringt, så fick dom låsa in sig på toan. Pappa satt på en pall och jag försökte prata me han men de gick inte. Efter en stund så kom polisen, min bror sa att han skulle gå ut och låsa hans cykel. Då kom polisen i samma veva och tog me han.

De va pappas jobbakompisar som hämtade han.
Polisen pratade aldrig me mig och joel. De kändes som att han fick göra så, fast jag visste att de va så fel.
På morgonen när jag vakna skulle gå till köket. Så satt han där...
jag kunde inte tro de, jag ville inte ha han i vårat hus.


de tar aldrig slut.

Min "pappa" har överklagat till Högsta Domstol.
Han vill alltså bli helt fri, få tillbaka polisjobbet hallå eller?
Detta gör mig något så fruktansvärt arg och ledsen.
De tråkiga är att man känner sig så ensam, vart är dom som sa att dom skulle hjälpa till?
Nu är han ju ute igen, som min familj visste. Han ljög under hela rätten, kom ut och nu vill han ha våra grejjor.
Så nu vet man hur mycket man betydde för sin såkallade "pappa".
Mamma fick även ett brev från pappas advokat. Där de stod typ, att han vill ha mig & joel varanan helg & lov osv.
Glöm & dröm Jocke, kmr aldrig sätta min fot hos dig. Så mycket som du har förstört, Så klarar jag mig utan dig.
Dom har delad vårdnad, så de menar att han kan också bestäma.

De är en jätte lång lista....

såhär kände jag.


När jag såg ex den här reklam filmen på tven, så kände jag precis likadant. Gick & runt me en hemlighet som ingen fick veta.
Jag mår bättre nu, slippa gå omkring och vara orolig över som ska hända när man kmr hem från skolan, eller hur kmr kvällen/natten bli. Kmr han vara arg idag ? sånt tänkte jag jätte ofta.



hittade mamma medvetslös

Min "pappa" misshandlade min mamma väldigt mkt.
Jag såg & hörde va han gjorde..
En gång så hittade jag min mamma medvetslös hemma hos oss.
De va kväll och jag hade precis lagt mig, jag brukade alltid lyssna på pappa när han skrek till min mamma.
Han va riktigt arg och jag hörde när han tog stryptag på min mamma. Hörde när min mamma försökte få luft, att hon skrek - snälla jocke sluta!
Sen hör jag att han lyfter upp henne från sängen och går ut från sovrummet.
Jag satt i min säng, livrädd och undra om hon skulle leva.
Sen hör jag en "duns" i kakelgolvet. Då sprang jag ner från trappan, gråtandes och arg.
Där låg min mamma, fick ingen kontakt me henne alls. Då kom min pappa från ingen stans och skrek.
- KOLLA VA DU ´HAR GJORT, ALLT ÄR DITT FEL.
Jag försökte bara få min mamma att andas, sen drog jag upp henne hon gick jätte vingligt.
Fick ta all kraft jag hade för att hjälpa henne upp för trappan. Sen stängde jag in oss på mitt rum och la henne i min säng.
Hon började andas normalt igen, jag visste inte va jag skulle göra. Bara skakade henne så hon skulle vakna till.

Min "pappa" hade tagit en handuk som han ströp henne me.


är min "pappa" psykfall?

Min mamma fick ett brev av ang bodelning där han kräver saker som jag & min lille bror har fått julklapp av han.
Där står de även att hästarna ska säljas och att han vill ha en av hundarna.
Han vill åxå ha tillbaka sin polisväska som min mamma har redan lämnat till polisen.
 de är en lång jävla lista.
ex, min systemkamra vill han ha som jag fick av han.
Foton på mig och hästarna? dom är ju fan mina inte hans.
Joakim, du har ju fan inget liv.

home

Hej alla nötter!
Snackat me cissi en låååång stund i telefon, tur att jag har dig vännen!
Ridit båda pollarna i ridhuset, fina som vanligt :)
 bella checkar banan i vetlanda ;)
ska sova snart, har ju haft en jobbig dag.
annars är allt okej. Visst de är jobbigt me allt om "pappa" men jag försöker inte tänka på de så mkt.
de jobbigaste är att han är fri de gör mig så lessen. Att dom som bestämde detta kunde göra så? HELT FEL!!!



vittna i tingsrätten





I juni så skulle jag vittna, berätta i tingsrätten va han hade gjort mot min mamma.
En vecka va jag orolig, jag skulle se min "pappa" de ekade i mitt huvud.
Den dagen så åkte jag dit på fm, me min mormor. Min mamma va redan där.
När jag kom in där, kände jag " va händer?"
Fick vänta ett tag innan de va min tur att gå in där i salen.
Sen kom min mamma ut  och sa de kmr gå bra, du vet ju saningen Isabell.
Jag pratade lite me min advokat lite innan vi skulle gå in.
Jag,mamma,min advokat,mammas advokat och åklagaren gick in i salen.
Sen va de en öppen rättegång, så folk kunde komma och kolla. Som satt bakom me glas.
När vi kom in i salen så satte vi oss ner, och då pratade åklagaren lite me mig.
Efter ngr minuter så såg jag han... min "pappa"  allt gick i slowmotion.
Mitt hjärta slog bara snabbare och snabbare.
Först ville jag inte ens kolla på han.
Åklagaren ställde ngr frågor först, sen min advokat, sen pappas advokat. Då fick jag se han.
De va hemskt, pappas advokat va väldigt dum...
Jag ville ta en paus när pappas advokat frågade mig konstiga saker och pressade mig och ville ha de till att jag ljög.
Men jag försökte va stark, för jag vet ju att de är sant.
Jag va där inne i ca 45 minuter och de va hemskt. 
men han nekar till allt.. precis allt.


Tisdag

Känns som den här dagen aldrig skulle ta slut.
iaf, va ju på utväg i skövde idag & de gick bra.
Får ju berätta va som har hänt osv.
De är ca 200 tusen barn som blir misshandlade per år.
Vi fick se en film, där små barn som 3-8 år fick berätta.
Kände exat likadant, att man ville gå ner & kolla va som hände.
Jag gick ofta ner och sa att jag mådde dåligt eller hade haft mardrömmar. De va för att kolla så att inte han slog mamma.
under 2008 då va jag 12 år och under den sommaren så sov jag för de mesta i trappan.
Jag ville se va han gjorde, minns att jag va jätte ledsen och önskade att de va sista gången. Men jag hade fel, de fortsätte bara.


Tingsrätten

Joakim  åtalats för bland annat våldtäkt, grov kvinnofridskränkning och misshandel dömdes i Skaraborgs Tingsrätt, 3,5 års fängelse.


våld i hemmet.

Att leva me våld i hemmet är hemskt man vet aldrig va som händer nästa dag.
Leva me de dag in & dag ut.
Man önskade varje dag att han skulle sluta, men de bara fortsätte & forsätte.


:(

Utväg

Hej kom precis hem från utväg i Skövde.
Tänk att de är så många som har råkat ut för samma sak, jag trodde jag va ensam om de här.

 Bror utanför Utväg.


Alla myndighets personer glömmer att de är människor som har råkat ut för allt de här.
För de känns mer som att de är vårat fel, förstår varför inte kvinnor anmäler.
De är så fel, att vi ska må så dåligt. Vi vill bara att allt ska ta slut, och börja leva normalt.



RSS 2.0